Prepping och krisberedskap

Din snabbguide till effektiv prepping

Samhället kan påverkas av allt från extremväder och strömavbrott till större kriser. Sedan 2020 rekommenderar svenska myndigheter att alla som kan ska kunna klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka.

Det innebär att vara ansvarstagande inför fullt realistiska hotbilder – små som stora. När samhället drabbas av en kris kommer hjälpen först gå till dem som behöver den mest. Om du är förberedd kan du ta hand om dig själv och dina närstående, samtidigt som samhällets resurser kan fokusera där de behövs bäst.

De fyra grundpelarna i krisberedskap

En väl genomtänkt hemberedskap bygger på fyra grundläggande områden som alla måste fungera för att du ska klara en längre kris. Genom att systematiskt gå igenom dessa områden säkerställer du att du och dina närstående kan upprätthålla en fungerande vardag även när samhällets service inte är tillgänglig.

Vatten är ditt absolut viktigaste behov. Rent dricksvatten är avgörande för överlevnad, och du behöver planera för minst tre liter per vuxen person och dag. Det innebär 21 liter per person för en vecka. Förutom lagrat vatten i dunkar och flaskor är det klokt att ha en vattenrenare eller vattenfilter som kan göra vatten från naturen säkert att dricka. Även om ditt kranvatten normalt är säkert kan det vid strömavbrott eller rörnätsbrister vara nödvändigt att koka eller filtrera vattnet. Dunkar med tappkran är praktiska för att hämta och använda vatten smidigt, och kom ihåg att förvara fyllt vatten mörkt och svalt för att behålla kvaliteten.

Mat som håller utan kylning är grunden för din matberedskap. Fokusera på energitäta livsmedel som kan förvaras i rumstemperatur och som helst kan ätas direkt eller tillagas snabbt med minimal vattenåtgång. Konserver med kött, fisk, kyckling och grönsaker är bra att ha tillsammans med torrvaror som pasta, ris, havregryn och potatismos på påse. Komplettera gärna med energibars, nötter, honung och torkad frukt. Välj mat som du och din familj faktiskt gillar att äta, så att du kan rotera förrådet och undvika svinn. Ett stormkök eller annan alternativ matlagningsmetod är ovärderlig när spisen inte fungerar.

Kommunikation är din länk till omvärlden när internet och mobilnät ligger nere. En vevradio eller batteridriven radio ger dig tillgång till Sveriges Radio P4, som är den officiella kanalen för myndighetsinformation vid kriser. Under strömavbrott kan du också behöva en powerbank eller dynamo-laddare för att hålla mobilen laddad för nödsamtal. Tänk också på att mobilnäten kan vara överbelastade, så ha tålamod och använd sms när samtal inte fungerar.

Värme och ljus blir kritiskt vid strömavbrott under kalla årstider. Det kan bli kallt i bostaden redan efter några timmar utan uppvärmning. Samlas i ett rum, häng filtar för fönster, lägg mattor på golvet och bygg eventuellt en koja under ett bord för att bevara värmen. Varma filtar, sovsäckar och extra kläder i ull är ovärderliga. För belysning räcker ficklampor och pannlampor med extra batterier längre än stearinljus, även om ljus kan ge både ljus och lite värme. Kom ihåg att aldrig somna med brinnande ljus och att vädra regelbundet om du använder alternativa värmekällor inomhus.

Praktiska tips för prepping och beredskap

Att bygga upp en hemberedskap behöver inte ske över en natt eller kosta en förmögenhet. Börja med det viktigaste och bygg upp gradvis. Köp en extra konservburk eller pasta vid varje matinköp, fyll på en vattendunk när du tänker på det, och skaffa en vevradio när tillfälle ges. Tänk på att placera din krislåda eller förråd på en lättåtkomlig plats där du snabbt kan nå det du behöver. Många väljer att ha basutrusningen i en stor låda eller väska som går att ta med om man behöver lämna hemmet snabbt.

Kom ihåg att anpassa din beredskap efter dina och dina närståendes specifika behov. Har du små barn behöver du blöjor och eventuell modersmjölksersättning. Tar du regelbunden medicin rekommenderar Socialstyrelsen att du har minst en månads förbrukning hemma. Har du husdjur behöver de också mat och vatten (och eventuella mediciner).

Glöm inte bort samarbete och gemenskap. Lär känna dina grannar, för det underlättar samarbete i en krissituation. Ni kan dela på vissa saker som är lite dyrare, som vattendunkar, stormkök eller större förråd. En stark grannsamverkan ökar tryggheten och gör det lättare att hjälpa varandra. Vissa kommuner upprättar så kallade trygghetspunkter vid större kriser, där man kan få information, värma sig och få tillgång till vatten. Ta reda på om din kommun har sådana planer och var de kan finnas.

Mer än bara utrustning

Krisberedskap handlar inte bara om att preppa med rätt prylar och mat hemma. Det handlar lika mycket om kunskap, planering och en lugn inställning. Läs till exempel broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som skickades ut av MSB hösten 2024. Den innehåller viktig information om vad som gäller i Sverige och hur du bör agera vid olika typer av kriser. Diskutera beredskap med din familj och gör en gemensam plan. Var ska ni samlas om ni är skilda åt när något händer? Hur håller ni kontakt om mobilen inte fungerar? Vad gör ni om ni måste lämna bostaden snabbt?

Öva gärna på att använda din beredskapsutrustning innan en kris inträffar. Testa din vevradio, prova att laga mat på stormkök, och se till att alla i familjen vet var krislådan finns och hur man använder sakerna i den. Det ger både trygghet och praktisk kunskap som kan vara avgörande när stressen är hög. Kom också ihåg att kontrollera och uppdatera din beredskap regelbundet. Byt ut gamla batterier, kontrollera att maten inte är utgången, och fyll på mediciner allteftersom tiden går.

Relaterad information från svenska myndigheter:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): msb.se/hemberedskap
Krisinformation.se: krisinformation.se